30 maj 2007

Mellaneuropeiska renar


Musik så vacker, så skör men ändå så fullödig att man förvånas att den inte ges ut av Subpop. Så skulle man kanske kunna beskriva Caribous nya skiva Andorra. Man skulle dessutom kunna kalla den höstig. Vilket inte är helt tokigt, eftersom den släpps den 20 augusti. Men den är lite för bra för att sitta inne på.

Ett virrvarr av syntar, bleckblås, flöjtar, gitarrer och trummaskiner som svävar på ibland bekanta, och ibland vågade moln någonstans bredvid King Crimson och mer aktuella band som Dntel och Grizzly Bear eller kanske ett avgiftat Deerhunter möter Ronderlin*. Musikjournalistsyntes har aldrig varit min grej, men jag hoppas jag kan förmedla hur fint det blir när melankoli möter försiktig optimism på precis rätt sätt.

Det jag egentligen vill säga är bara: Ladda hem, lyssna och förbered er på skivsläppet.

Caribou - She's the oneCaribou - She's the one (asbra!)
Caribou - Irene
Caribou - Irene
* Ronderlin är ett på tok för underskattat göteborgsband som ni också borde lyssna på. Speciellt låten Aside. Jag skäms för att jag inte skrivit om dom än.

Inga kommentarer: